Nu har inspelningarna börjat! Andra säsongen av "Det blir bättre" heter numera "Livet blir bättre" och kommer att börja sändas på TV3 i januari. Först ut är Anton Hysén. Jag jobbar med programmet som talskrivare och retorisk coach och igår hade vi vårt första möte.
När man skriver ett tal är det viktigt att börja med att förstå några olika parametrar. Därför satt Anton och jag och pratade mycket om varför han ställer upp i det här programmet, vem det är han framförallt vill ska lyssna på honom och vad han vill att de fortsätter tänka på när han slutat tala.
När man skriver ett tal för någon annan är det viktigt att lyssna, lyssna lite mer och slutligen lyssna ordentligt. Hur talar han? Vilka ord använder han? Fraser som återkommer? Talar han snabbt eller långsamt? Använder han många pauser? Talar han rakt eller i bilder? Etc. Anton talar och mitt bläck rinner.
När själva historian börjar lyfta från papperet är det dags att gå djupare in på hur han vill bygga sitt budskap. Ungefär i samma stund avtecknar sig ett ord på alla mina sidor. Jag frågar om han ser det och det gör han. Det är hans ord. Ordet som han sökt efter. Då vet jag. Då är jag hemma.
Och Anton? Det märks att killen är van att ha många blickar på sig. Kameran som Jocke trycker upp i våra nyllen är inte i mobilstorlek direkt. Ända är Anton avslappnad och snackar på. Jag får det jag behöver för att kunna göra mitt jobb trots att även Martin, Matilda och Abraham hänger runt omkring oss. Men många blickar är inte detsamma som många öron.
På söndag är det viktigt att Anton känner att det är hans budskap som står skrivet över hela sidan. Att det är hans röst som han bara ger ton. Det är det jag jobbar med denna vecka. För på söndag när vi är på Ullevi, och Anton för mikrofonen till sin mun i halvlek, är det han som ska leverera sin historia. Trots att han är nervös. Och då vill jag ha gjort ett så pass bra jobb att han känner att jag bara stenograferat.
Känner jag pressen? Såklart. Det här blir spännande.
(För er som vill veta mer om Anton, läs gärna hans blogg.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar